Tyra rimmar på yra

Det är fuktigt ute och gråa moln täcker himlavalvet. Jag sitter på buss 4 och tittar drömmande ut genom fönstret. Undra om det kommer bli regn, tänker jag och inser att hösten faktiskt är på inmarsch. Bäst att ta tillvara på det av sommaren som är kvar. 

Bussen stannar i Hornstull och jag kliver av, tar trapporna ner till tunnelbanan och följer med folkmassan likt en zombie då mina tankar är någon helt annan stans.

Nere på perrongen står tåget inne och jag skyndar mig på, tåget åker. Nästa Liljeholmen, rullar fram på monitorn. Tåget stannar, folk kliver av och på, tåget åker. Nästa Aspudden.

Ach då! tänker jag högt. Jag klev på fel tåg (skulle egentligen mot Fruängen.) Kliver av tåget, byter perrong. Ropsten 2 minuter, bra. Tåget rullar in, åker tillbaka till Liljeholmen, byter perrong, tåget kommer in, kliver på.

Nästa Aspudden, rullar återigen fram på monitorn. Jag suckar högt, trött på mig själv. Upprepar tidigare händelser. Väl tillbaka i Liljeholmen byter jag nu ännu en gång perrong. Norsborg 2 min, står det och jag tänker att det är inte det tåget jag ska på utan det efter. I väntan på tåget fångas jag återigen av mina tankar. Tåget rullar in på stationen, jag kliver på, sätter mig ned och tänker på hur skönt det ska bli att vara hemma snart. Tåget åker.

Jag tittar upp som för att ta en paus från mina funderingar och tittar på den gula texten som rullar på monitorn. Jag tänker att "nä, det är fan inte sant". Det var sant.

Nästa Örnsberg (stationen efter Aspudden).

Jag ger upp och går hela vägen hem.