torsdag 4 juni 2009

Det är ingen slump att jag är den jag är

För att ni ska få ännu mer förståelse för vem jag är så ska jag tala om för er hur jag var som barn. Kärleksfull, såklart.

Som barn så hade jag page, morotsrött hår och ville vara kille. Jag var avundsjuk på killar att de kunde kissa utomhus och så var jag en riktig våghals. Det har jag 3 ärr i ansiktet som bevis på.

På dagis runt juletid frågade dagisfröknarna vad alla barnen önskade sig i julklapp. Killarna ville ha häftiga bilar eller pistoler, tjejerna ville ha dockhus och dockor som de kunde klä på och av.
Jag? Jag ville ha ett lasso.

Några år senare var mina önskningar fortfarande på samma nivå. Det fanns något som jag ville ha mest av allt i julklapp, något som mina föräldrar inte riktigt kunde ge mig. Jag drömde om en motorsåg. Minns fortfarande hur det var en lätt besvikelse när jag märkte att den var i plast.

Runt 6 års ålder bodde jag och min bror i Costa Rica tillsammans med min mamma. Där gick vi barn i en Svensk skola tillsammans med mina två morbröder (90a & 91a, morfar gifte om sig). Jag minns hur jag brukade leka doktor med min storebror och mina två morbröder, jag utförde operationer på dem och kallade mig Doktor död.

Under hela min barndom var det strängt förbjudet att kalla mig någonting annat förutom Tyra. Kläckte någon ur sig "vad sööt hon är" eller liknande skrek jag "Bara Tyra!". Undantaget var min bror, han fick säga vad han ville.

Inga kommentarer: